Grämer mig

Jag sitter här och grämer mig, borde skrivit denna text för flera dagar sedan men det har jag inte kunnat göra för jag grämer mig så mycket.

Det handlar om en fredag som skulle bli en ovanlig fredag, med en bilresa ner efter jobbet till Friends Arena för att se min första landskamp på plats. Men de ordinarie biljetterna var slut och därför fick jag ingen med mig och valde att stanna hemma, trots att jag ett tag funderade på att åka ner själv. Men jag tänkte, sitta i bilen själv både dit och hem kändes för tufft.

Jag tyckte det var tråkigt eftersom det var en så intressant och viktig match, inte bara en klassisk tråkig träningsmatch!

Jag laddade det jag kunde hemma i stället och såg matchen hemma med Lina. Barnen hade gått och lagt sig och det blev lite vin och nötter en fredag.

Matchen startade och de första 15 minuterna var bra och jag önskade att jag hade varit där, sedan tog Österrike över matchen och sakta men säkert styrde de spelet och gjorde även 0-1. Då började jag tänka att det är lugnt detta löser Sverige. Sedan så var det nära 0-2 och då började jag sucka i soffan.

Halvtid kom och jag tänkte, det kanske är lika bra att man sitter i soffan och inte på plats, för då hade jag tappat min optimism som fanns. För jag tyckte Österrike även var bättre efter 0-1 då jag trodde Sverige skulle börja spela bättre.

Andra halvlek rivstartar och jag tänkte vilken upplevelse det skulle vara att finnas på plats om de vänder matchen. Jag började se ljuset för Sverige men ändå hade de problem att verkligen skapa något. Sedan händer det 1-1!

Jag får upp pulsen och blir mer med i matchen och tänker att varför är jag inte på plats? Varför är jag inte på plats?

Sedan tar Kim bollen och laddar med vänstern, jag reser mig upp från soffan innan Zlatan är i bild för jag hade känslan av att det skulle bli bra på tillslaget. Får se nästa bild då också Zlatan kommer bli först på bollen och säger
– sätt den nu då!

Han tar ner den och får ingen bra träff men en bra placering räcker och jag jublar i soffan, sedan från att vara jublande glad till att bli lite sur och gräma mig! Varför sitter jag i soffan och varför är jag inte på plats? Varför är jag inte på plats?  VARFÖR?

De sista minuterna blir inte spännande utan de blir bara jobba för att jag skulle vilja vara där, jag kände mig lugn och trodde hela tiden att Sverige inte släpper till någon chans sista tiden. Det blev dock ett farligt läge på slutet!

Ny chans i morgon, men har inte möjligheten att ta ledigt för att åka ner och se Tyskland, men när det är dags för PlayOff så ska jag försöka få med mig någon ner och se match!

Jag ska i alla fall göra ett nytt försök så jag slipper gräma mig!

Postat med WordPress för Android

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.