Frustration i arbetet

Jag vet att jag verkligen inte tillhör normen av lärare, åtminstone inte på min skola eller kommun. Det betyder inte att jag har rätt eller fel, men det betyder att jag vågar tänka lite annorlunda och göra lite annorlunda ibland. Jag säger ibland eftersom jag också faller in i de gamla lärarerutinerna, men försöker ta mig ur så fort jag hamnar där när jag inte vill.

 

Det kan ibland vara tungt att dra det lasset och det var framförallt jobbigt i början av karriären då man inte vågade ta någon plats. Jag är inte den som tar mycket plats nu heller men känner mig säkrare och tryggare nu och tar mer plats åtminstone

 

Nu är jag där jag vill vara, när jag nu har fått lite pedagogiskt it ansvar. Vad innebär det? Enligt mig betyder det att man får chansen att arbeta med it i skolan och att jag kan vara där och inspirera och vara en del av utvecklingen av it inom mitt skolområde. Jag får chansen att arbeta med det en dag i veckan. Dock är det fortfarande nytt och mycket tid går åt att själv hitta rätt och använda saker eftersom it inte har varit prioriterat inom skolområdet.

 

För tillfället ligger fokus på att varje skola ska ha en it-plan/strategi, och där börjar frustrationen. Jag vill att det ska utvecklas, jag vill att eleverna ska få chansen att använda sig av det som de redan gör på fritiden, dvs telefoner, plattor och datorer. De ska nu få chansen att se vilket otroligt bra verktyg det är och vilka användningsområden det finns.

 

Jag förstår att 1 till 1 är en vision som är långt borta, men samtidigt läser man om hur många skolor som det finns på och hur bra det kan fungera efter att man arbetat in det. Men när jag bara vill arbeta inledningsvis mot 1 till 5 inledningsvis stöter man på patrull.

 

Jag får intrycket av att man inte vågar satsa eller att man inte tror att det ska gå. Men när man ser att andra skolor klarar det så borde ju vi klara det. Vi får ju självklart ta det successivt men vi måste ju framåt! Att sikta mot 1 till 5 om väldigt många år känns inte som någon utveckling, ska skolan hänga med måste vi komma ikapp resten av världen och det kan vi inte vänta på.

 

Då undrar jag vad det är som gör att man inte är intresserad, för någonting annat kan det inte vara? Eller är det jag som inte kan se helheten?

 

Så kan det absolut vara men jag anser att kan andra skolor och kommuner, varför skulle inte vi kunna vara på väg dit?

 

Man måste våga ibland och för skolan jag arbetar på är det ett jättesteg och utmaning som jag och en kollega tog när vi valde att lägga pengar på 8 st ipads till 47 elever, dvs 1 till 5,875 elever är en stor satsning. Det säger en del om hur långt det är kvar innan vi är framme till 1-till-1.

 

Men jag tänker inte ge upp! Jag tänker visa genom arbetet som vi gör under detta läsår att det är ett bra sätt att arbeta på och att eleverna blir ännu mera motiverade att arbeta. Det måste ju vara grunden för att det ska fungera?

 

Inspirationen kan komma från inlägg som detta

 

http://kilskrift.blogspot.se/2014/09/utvecklingstrappan.html

 

eller detta

 

http://matteochno.wordpress.com/2014/08/31/statusuppdatering-2/

 

Använda Kahoot i undervisningen

Efter att jag skriver på taggen #EnVecka på twitter kände jag ett litet tomrum.

 

Har fungerat på vad jag skulle kunna göra av det och kommit fram till att inte bara blogga tillsammans med mina elever och för oss och föräldrarna, utan även komma igång att skriva om vad jag gör och varför i skolan. Det kan både motivera mig och andra förhoppningsvis

 

Jag är sportintresserad och därför även lite nördig i frågesport. Därför började jag ifjol efter lite tankar som jag hörde från olika håll att ha frågesport under den sista lektionen på fredagar.

Det tog jag vara på och valde under förra terminen att köra detta genom att samla på mig fakta och frågor om det vi arbetade med under veckan. Det kan handla om vad som helst som eleverna läser och arbetar med, från näringskedjor till vad en täljare är.

 

Detta gjorde vi alltid i grupper om fyra eller fem elever, vilket kan bli ett missvisande resultat om alla tag del av detta allt vi arbetat med under veckan. Det är inte det som är det viktigaste heller, att alla verkligen kunde visa på det. Däremot tror jag det är många som kan få fram kunskapen igen när de får stöd av andra och tänka på vad var det vi arbetade med osv.

 

Jag tog steget vidare nu när vi har inhandlat åtta stycken ipads till våra fyror. Så nu använder jag https://kahoot.it/#/ eller https://getkahoot.com/ där man skapar frågesporten till den sista lektionen på veckan. Där de får se frågorna på skärmen på tavlan och sedan välja ett av alternativen likt “vem vill bi miljonär” eftersom jag alltid har fyra svarsalternativ.

 

Det kan komma in en tävlingsinstinkt och det kan bli sura miner och väldigt glada miner på den grupp som vinner. Men jag försöker alltid berätta att det handlar om en repetition och ett sätt för alla att se om man varit med på allt under veckan och om man kommer ihåg vad vi arbetat och samtalat om.

 

När jag nu inte hade “hunnit”(prioriterat) frågorna en vecka och jag sa det inför sista lektionen blev eleverna så besvikna att de tjatade ner mig(ibland är jag klen) och jag fick under den kvarten få ihop åtminstone några frågor så de fick köra frågesporten.

 

Jag tror att vi på ett roligt och gemensamt sätt får befästa kunskaperna de samlat på sig under veckan och detta går absolut att göra utan digitala hjälpmedel, men att få se på skärmen, den direkt glädjen, besvikelsen och viljan att ha rätt är mycket rolig. Framförallt uppskattas det av eleverna och det är ju det som räknas!

 

Om man måste ha plattor eller datorer? Nej det fungerade ju även bra ifjol utan detta, men det har blivit ett lyft att använda plattor och få upp resultatet och direkt feedback på skärmen. Eleverna kan använda sina egna mobiltelefoner om de har några så det kan också fungera.


Våga prova du med!

IMG_0100IMG_0101

#EnVecka av min lärarvardag

Jag har nu under en vecka skrivit på twitter under taggen #EnVecka om min vardag som lärare. Det var någonting som startades av Daniel Barker för två veckor sedan om jag förstått det korrekt. Efter vår Flipped classroom expert var det dags för duktige NO/matematik läraren Helena Kvarnsell att ta över stafettpinnen. Jag följde konceptet och tycker det var intressant och tänkte att det kunde vara intressant att göra det för egen del.

 

Fick chansen av Helena att ta tredje veckan och det har varit mycket intressant och lärorikt, mer om det senare. Efter mig verkade det inte som att någon ville fortsätta, underligt nog. Men tillslut lyckas vi få ännu en Flipped classroom expert Karin Brånebäck att följa upp detta och köra nästa vecka.

 

Kolla den startlinan Barker, Kvarnsell, Brånebäck och mellan där en liten Jimmie Nordberg, det är häftigt. Som pedagog och intresserad av skolutveckling är det som om jag fått chansen att träna med landslaget! Vilken ära!

 

Hur var det då att skriva information om vad man gör och vad som händer?

 

Jag tyckte det var mycket lärorikt, man märker och får fundera på vad man gör och varför. Jag motiverade mig själv ännu mera än vanligt att få saker gjorda utan att försöka överdriva vad man gör en vanlig vecka. Jag har visat hur min vardag ser ut med lämning av mina barn inför arbetsdagen, vad vi pratar om i lärarrummet utan att nämna några detaljer, vad jag förbereder och hur. Vad vi gör på lektionstid och hur jag utnyttjar planeringstiden. Hur tankarna går med utbildningen matematiklyftet och mycket, mycket mera. Jag tycker det har varit viktigt att visa en vardag som inte är bättre eller sämre än hur det är i vanliga fall, utan helt enkelt en vanlig vecka för mig som lärare på Matfors skola.

 

Jag tycker jag får en bra bild själv hur jag utnyttjar tiden och var jag kan vara effektivare och bättre. Samtidigt som jag också ser vad jag gör som jag är nöjd med. Därför var det mycket intressant och lärorikt att göra detta.

 

Det är även roligt att få uppskattning och lite uppmärksamhet av andra pedagoger och det har varit mycket givande med tanke på att jag fått många nya följare som är pedagoger som är intresserad av saker som jag också är på twitter, självklart försökte jag att följa alla som följer mig och jag hoppas att både de som tagit chansen att följa mig ska ha någon glädje av det och jag hoppas få läsa era tankar, idéer och kunna diskutera, bolla idéer och hjälpa varandra framåt.

 

Kanske med tankte på vad jag visat och tänkt under denna vecka har jag fått ett erbjudande om att få möjligheten att visa tankar och idéer. Det känns mycket intressant och spännande och självklart tänker jag ta möjligheten, jag ska bara hitta ett bra sätt för detta. Att jag sedan även får det tipset för att fortsätta att utvecklas gör det bara ännu mera intresserad och sugen på att jobba vidare och att utvecklas på olika sätt.


Tack för chansen att dela med mig och jag tänker fortsätta försöka dela med mig, men på andra sätt.

twitt